Börserna i Norden steg under årets första kvartal. Småbolag gick upp med cirka 3,1% och större bolag även mera (MSCI Nordic), vilket var i linje med världsindex MSCI World. Även börserna i USA steg, men skillnaderna var stora mellan de olika indexen; Nasdaq steg med hela 17% medan till exempel Dow Jones med blygsamma 0.9%. I Norden var det breda svenska indexet starkast under det första kvartalet med en uppgång på cirka 8%, den danska börsen steg 7% medan Helsingfors- och Oslobörserna sjönk med knappt 1%. Av sektorerna gick sällanköpsvaror och hälsovård bäst medan energi- och allmännyttighetssektorerna gick sämst följt av finans och råvarusektorn. I USA och Europa var IT den klart bästa sektorn, som säkert bland annat fått skjuts av det ökande fokuset på artificiell intelligens.
Året började med positivt sentiment på finansmarknaderna, drivet av minskande inflation, återöppning i Kina och fallande energipriser. Uppgångarna mattades av under februari och rapportsäsongen för det fjärde kvartalet. Många bolag rapporterade omsättning över förväntan, delvis drivet av inflation, medan vinsterna var rätt i linje och följaktligen lönsamheten något sämre än väntat. En stor del av mars månad präglades av oro för banksektorn efter stora problem för bland annat Silicon Valley Bank och Credit Suisse. Mot slutet av kvartalet minskade oron, i alla fall för stunden, och börserna repade sig. Givet de uppdagade problemen för en del banker förväntar sig marknaden dock en aning mindre aggressiva ränteökningar från centralbankerna framöver.
En viktig faktor för finansmarknaderna under 2023 förblir trots allt balansen mellan räntehöjningar, inflation och ekonomisk tillväxt. Marknaden pendlar mellan hopp om en så kallad mjuklandning, där inflationen kommer ner utan att ekonomin behöver gå i djup recession, och rädsla för att inflationen biter sig fast och att centralbankerna fortsätter höja räntorna i snabb takt, vilket skulle kunna ta död på ekonomin. Effekterna på inflationen som en följd av löneökningar och en plötslig stark efterfråga från Kina är också något som utvärderas.
Vi har under kvartalet fortsatt att minska innehaven i fastigheter, cykliskt och i dyra bolag överlag till en mer defensiv vinkling på fonden där vi har letat bra bolag till vettiga priser. I denna fas har vi ökat, eller tagit in bolag, såsom Tele2, Fagerhult, Novozymes och Borregaard. Vi har minskat innehaven i lax- och råmaterialrelaterade bolag. Under kvartalet har Norwegian Air Shuttle, Norbit och och Beijer Alma bidragit mest medan innehaven i Chemometec, Sinch och NKT haft negativ påverkan. Det finns mycket att oroa sig för, men vi fortsätter att tro att riskaptiten ska normaliseras, vilket torde gynna småbolag framöver.